Certifierat enligt Miljöbyggnad

Guldstandard.
Redan från start.

Med XNvillans standard finns alla förutsättningar att nå Guld i Miljöbyggnad, Sveriges ledande system för energieffektiva och sunda byggnader. Det betyder låg energianvändning, stabil temperatur året runt och dokumenterade materialval. Inte som tillval. Som utgångspunkt.

Vad är Miljöbyggnad?

Miljöbyggnad är Sveriges mest använda certifieringssystem för byggnader, främst inom flerbostadshus, skolor och kontor. Att nå samma nivå i småhus är ovanligt, på grund av de höga kraven. Därför sticker XNvillan ut.

Systemet är ett verktyg för att planera, genomföra och följa upp arbetet med energi, material och inomhusmiljö i en byggnad. Det bygger på svenska byggregler och etablerad byggpraxis och är framtaget för att driva utvecklingen mot mer hållbara byggnader.

När en byggnad certifieras granskas dess prestanda av en oberoende tredje part. Certifieringen blir därmed ett tydligt kvitto på att byggnaden uppfyller systemets krav.

Miljöbyggnad Guld Certifikat
XNvilla med pool

Villa Cumulus – Sveriges enda prefabricerade småhus med Miljöbyggnad Guld

Se mer av Villa Cumulus

Fördjupa dig i indikatorerna

Miljöbyggnad analyserar byggnaden i detalj, från hur bra huset håller värmen till hur dagsljus, ventilation och materialval påverkar boendemiljön. Utforska de olika indikatorerna nedan för att se hur de påverkar husets prestanda.

Villa Danielsson

Energi

Energieffektivitet som märks

Hur energieffektivt ett hus är avgör både driftkostnader och klimatpåverkan. I Miljöbyggnad analyseras energiprestandan utifrån flera faktorer, från hur väl huset håller värmen till hur solen påverkar inomhusklimatet. Fördjupa dig i de olika delarna nedan.

Värmeeffektbehov

Värmeeffektbehov

Hur mycket värme som krävs för att hålla huset varmt under årets kallaste dagar.

Värmeeffektbehov beskriver hur mycket värme som krävs för att hålla huset varmt under årets kallaste perioder. Beräkningen utgår från hur mycket värme som förloras genom klimatskalet, alltså via väggar, tak, fönster, ventilation och luftläckage, i de delar av byggnaden som värms till minst 10 °C (Atemp).

Beräkningen görs vid ortens dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT), vilket innebär att huset analyseras utifrån de kallaste förhållanden som normalt kan uppstå på platsen.

Faktorer som påverkar resultatet är bland annat:

  • isoleringens U-värden
  • byggnadens lufttäthet
  • ventilation och värmeåtervinning
    köldbryggor (punkter där värme kan ledas ut snabbare)

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs en noggrann beräkning och redovisning av bland annat köldbryggor och klimatskalets prestanda.

Efter att huset är byggt verifieras uppgifterna genom dokumentation och protokoll, till exempel relationshandlingar, injusteringsprotokoll för ventilation och underlag som visar hur lufttätheten säkerställts under byggprocessen.

Solvärmelast

Solvärmelast

Hur mycket värme solen tillför huset genom fönstren.

Solvärmelast beskriver hur mycket solvärme som tillförs i ett rum genom fönster. Solinstrålningen kan bidra till uppvärmning av rummet, men kan också öka risken för övertemperaturer under varma perioder.

Beräkningen utgår från hur mycket solenergi som passerar genom fönstren i förhållande till rummets golvyta. Bedömningen omfattar fasader som vetter mellan öster och väster via söder.

Faktorer som påverkar resultatet är bland annat:

  • fönstrens glasarea
  • glasets g-värde
  • typ av solavskärmning
  • rummets golvarea
  • utskjutande byggnadsdelar som balkonger eller takfot

Vid beräkningen används ett sammanvägt g-värde (gsyst) som inkluderar både glas och eventuell solavskärmning.

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs att solvärmelasten hålls på en nivå som minskar risken för övertemperaturer i bostaden.

Vid verifiering kontrolleras att de fönster och solskydd som använts i beräkningen också har installerats i byggnaden, till exempel genom leveranshandlingar eller fotografier.

Energianvändning

Energianvändning

Hur mycket energi huset använder per år i förhållande till sin uppvärmda yta.

Energianvändning beskriver hur mycket energi byggnaden använder för uppvärmning, tappvarmvatten och drift av tekniska system. Resultatet redovisas som årlig energianvändning per kvadratmeter uppvärmd yta (Atemp).

Energiprestandan uttrycks som ett så kallat primärenergital, där energianvändningen vägs mot vilken typ av energislag som används. Detta gör att både energimängd och energikälla påverkar resultatet.

Faktorer som påverkar energianvändningen är bland annat:

  • byggnadens klimatskal och isoleringsnivå
  • ventilation och värmeåtervinning
  • uppvärmningssystem
  • byggnadens storlek och form
  • klimatzon och geografisk placering

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs det en mätplan, förvaltningsrutiner för uppföljning av energianvändning, samt att max 70% av BBR:s energikrav är verifierat med uppmätt energianvändning. Vilket innebär att man ska ha en mycket låg energianvändning i förhållande till byggnadens storlek.

Resultatet redovisas som energianvändning i kWh per kvadratmeter Atemp och år och jämförs mot energikraven i Boverkets byggregler.

När byggnaden är färdig verifieras energianvändningen genom mätning under en tolvmånadersperiod. Resultatet normalårskorrigeras och jämförs med de beräknade värdena för att säkerställa att byggnaden uppnår den planerade energiprestandan.

Andel förnybar energi

Andel förnybar energi

Andel förnybar energi i husets årliga energianvändning.

Andel förnybar energi beskriver hur stor del av byggnadens energianvändning som kommer från förnybara energikällor.

Till kategori 3 räknas energi som inte är förnybar, till exempel energi med ursprung i naturgas, olja, torv, kol eller kärnkraft. Även bränslen med fossilt ursprung, till exempel fossilplast i avfall, samt energi med okänt ursprung ingår i denna kategori.

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs att energianvändning och energins ursprung redovisas, till exempel genom ursprungsmärkt el eller allokerad fjärrvärme. För fjärrvärme ska uppgifterna vara tredjepartsgranskade. Om lokalt genererad förnybar energi används ska det framgå att den är ny i samband med exploatering av området.

Vid verifiering styrks energins ursprung genom avtal, fakturor eller motsvarande underlag. Installationer som solceller eller solfångare kan verifieras genom dokumentation eller fotografier.

XNvillan kök

Inomhusklimat

Ett hem som känns bra att leva i, varje dag.

Ett hållbart hus ska inte bara vara energieffektivt, det ska också vara behagligt att leva i. Miljöbyggnad ställer därför krav på allt från temperatur och ventilation till dagsljus, ljudnivåer och radonsäkerhet. Fördjupa dig i de olika delarna nedan.

Ljud

Ljud

Hur mycket ljud som sprids mellan rum och från omgivningen.

Indikatorn Ljud handlar om hur väl byggnaden uppfyller krav på ljudmiljö i bostäder. För bostäder bedöms fyra akustiska parametrar enligt den svenska ljudstandarden SS 25267. 

Dessa ligger till grund för vilken ljudklass byggnaden uppnår.
För att nå Miljöbyggnad Guld ska det finnas förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö, samt att
de fyra bedömda parametrarna ska uppfylla minst ljudklass B. 

Vid preliminär certifiering tas en ljudbeskrivning fram av projektets ljudsakkunnig som visar hur ljudkraven uppfylls. För betyg Guld krävs även enkätundersökning eller utlåtande från ljudsakkunnig.

Vid verifiering kontrolleras ljudmiljön genom mätning, besiktning eller en kombination av dessa. Resultatet styrks genom utlåtande från ljudsakkunnig. 

Radon

Radon

Hur hög radonhalten är inomhus.

Radon beskriver radonhalten i byggnadens inomhusluft. Bedömningen görs genom mätning av radonhalt i Bq/m³ samt kontroll av att byggnadsmaterial inte bidrar till förhöjd strålning.
För att nå Miljöbyggnad Guld krävs att det högsta uppmätta värdet vara högst 60 Bq/m³.

I projekteringen ska handlingar visa att grundkonstruktion och genomföringar utformas för att motverka radonspridning från marken samt att krav ställs på gammastrålningsnivåer i kritiska byggnadsmaterial.

När byggnaden är färdig verifieras radonhalten genom mätning i inomhusluften. Mätresultat redovisas i protokoll och radonhalten ska därefter kontrollmätas vart tionde år samt efter byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten.

Ventilation

Ventilation

Hur huset ventileras och vilken luftkvalitet det ger.

Ventilationen ser till att frisk luft kommer in i bostaden och att använd luft förs bort.

I bostäder avgörs storleken på uteluftsflödet antingen av kravet enligt Boverkets byggregler på 0,35 l/s per m² uppvärmd yta, eller av behovet av frånluftsflöde. Det största av dessa behov avgör hur mycket frisk luft som behöver komma in i bostaden.

När byggnaden är färdig kontrolleras ventilationen genom obligatorisk ventilationskontroll (OVK), mätning av luftflöden och relationshandlingar. För att nå Miljöbyggnad Guld krävs det att det finns förvaltningsrutiner för kontroll av luftfuktighet, att uteluftsflödet är minst 0,35l/s per m² uppvärmd yta, frånluftsflöde i kök enligt tabell 7:1, frånluftsflöde i våtrum enligt tabell 7:1, samt att även enkätundersökning eller mätresultat av ventilationsindex redovisas.

Fuktsäkerhet

Fuktsäkerhet

Hur konstruktionen skyddas mot fukt och mögel.

Fuktsäkerhet handlar om hur risken för fukt- och vattenskador hanteras under projektering, byggskede och förvaltning.

För att nå Miljöbyggnad Guld deltar en diplomerad fuktsakkunnig i projektet.

Fuktsäkerhetsarbetet dokumenteras i en fuktsäkerhetsbeskrivning och omfattar bland annat projektering av konstruktioner, uttorkningstider för betong och avjämningsmassor samt hur branschregler för våtrum och rörinstallationer följs.

Under byggskedet ska fuktsäkerhetsarbetet planeras och dokumenteras. Entreprenören utser en ansvarig person för fuktsäkerheten och en fuktsäkerhetsplan tas fram.

Vid verifiering redovisas den samlade dokumentationen från projektets fuktsäkerhetsarbete. Detta kan kompletteras med protokoll från provningar, intyg från branschorganisationer eller ett slutintyg från diplomerad fuktsakkunnig.

Om fukt- eller vattenskador upptäcks i byggnaden ska orsaken utredas och åtgärder dokumenteras.

Termiskt klimat vinter

Termiskt klimat vinter

Hur behaglig temperaturen är under kalla perioder.

Termiskt klimat vinter beskriver hur inomhusklimatet upplevs i byggnaden under vinterförhållanden.

Bedömningen görs med hjälp av PPD-index (Predicted Percentage Dissatisfied), som visar hur stor andel av personerna i ett rum som förväntas vara missnöjda med temperaturen.

För att nå Miljöbyggnad Guld ska det finnas förvaltningsrutiner för kontroll av inomhusklimat under vintertid, samt att PPD ska vara högst 10 % vid DVUT, vilket innebär att högst 10 % av personerna i rummet förväntas uppleva inomhusklimatet under vintertid som otillfredsställande, samt godkänd enkät eller mätning.

Vid projektering beräknas det termiska klimatet i utvalda kritiska rum. Beräkningarna baseras bland annat på rummets dimensioner, konstruktioner, fönster, värmesystem, ventilation och temperaturförhållanden.

Termiskt klimat sommar

Termiskt klimat sommar

Hur behaglig temperaturen är under varma perioder.

Termiskt klimat sommar beskriver hur inomhusklimatet upplevs i byggnaden under varma förhållanden.

Bedömningen görs antingen med hjälp av PPD-index (Predicted Percentage Dissatisfied), som visar hur stor andel av personerna i ett rum som förväntas vara missnöjda med temperaturen, eller genom en förenklad metod baserad på byggnadens utformning.

För att nå Miljöbyggnad Guld ska det finnas förvaltningsrutiner för kontroll av inomhusklimatet under varma förhållanden, att PPD vara högst 10 % vid kritiska förhållanden, vilket innebär att högst 10 % av personerna i rummet förväntas uppleva det termiska klimatet som otillfredsställande, samt godkänd enkät eller mätning.

I byggnader utan komfortkyla kan bedömningen istället utgå från solskydd, fönster och vädringsmöjligheter i särskilt utsatta rum.

Vid projektering analyseras det termiska klimatet i utvalda kritiska rum utifrån bland annat fönster, solinstrålning, ventilation, interna värmelaster och eventuella kylsystem.

Dagsljus

Dagsljus

Hur mycket naturligt ljus som når in i rummen.

Dagsljus beskriver hur mycket naturligt ljus som når in i byggnaden.
Bedömningen görs bland annat med hjälp av dagsljusfaktor (DF), som visar hur ljust det är inomhus i förhållande till utomhusljuset. Hänsyn tas till fönsterstorlek, placering, rumsgeometri samt eventuell skuggning från omgivande byggnader eller byggnadsdelar.

För att nå Miljöbyggnad Guld ska dagsljusfaktorn vara minst 1,3 %.

Vid projektering analyseras dagsljuset i utvalda rum utifrån byggnadens utformning och omgivning. Bedömningen kan göras med olika metoder, till exempel dagsljusfaktor, en förenklad bedömning av fönster och rumsdjup eller möjlighet att se ut genom fönster.

Vid verifiering kontrolleras att förutsättningarna överensstämmer med projekteringen och att rätt glas och fönsterlösningar har installerats.

Legionella

Legionella

Risk för bakterietillväxt i tappvarmvatten.

Legionella beskriver hur byggnaden utformas för att minimera risken för att legionellabakterier uppstår och sprids via tappvattnet.

Bedömningen handlar främst om temperaturer i vattensystemet, eftersom bakterien kan växa i ljummet vatten. Därför ställs krav på att varmvattnet håller tillräckligt hög temperatur och att kallvattnet inte blir för varmt.

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs att det finns rutiner för att kontrollera och förebygga legionella.

För att minska risken ska:

  • tappvarmvattnet hålla minst 50 °C i hela systemet
  • temperaturen i varmvattenberedare och ackumulatortankar vara minst 60 °C
  • kallvattnet inte överstiga 24 °C efter stillastående i 8 timmar

Systemet ska följa branschregler enligt Säker Vatteninstallation och vara utrustat med temperaturmätning på rätt ställen. En riskvärdering görs löpande och kompletteras med åtgärder vid behov. Samt att temperaturerna i systemet övervakas och följs upp löpande.

Vid projektering redovisas hur systemet utformas för att uppfylla temperaturkrav, mätpunkter och eventuella risker.

Cellulosaisolering

Byggmaterial

Materialval som håller över tid

Valet av material påverkar både byggnadens klimatavtryck och dess långsiktiga hållbarhet. Därför granskar Miljöbyggnad även byggmaterial, kemiskt innehåll och hur konstruktionen skyddas mot fukt och andra risker. Fördjupa dig i de olika delarna nedan.

Loggbok med byggvaror

Loggbok med byggvaror

Att byggvaror som används dokumenteras och deklareras.

Loggbok med byggvaror beskriver hur material och produkter i byggnaden dokumenteras.

Det innebär att de byggvaror som används i huset registreras med information om till exempel typ av produkt, tillverkare och innehåll. Syftet är att skapa spårbarhet och ge kontroll över vad som faktiskt byggts in.

För att nå Miljöbyggnad Guld krävs det en loggbok med information om byggvaror inom produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, P, Q, R och Z enligt BSAB 96. För dessa byggvaror ska eBVD2015 eller motsvarande dokumentation finnas.

Loggboken ska innehålla uppgifter om:

  • typ av byggvara
  • varunamn
  • tillverkare eller leverantör

Det ska också finnas förvaltningsrutiner för att upprätthålla loggboken.
Loggboken ska vara digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren, samt att loggboken innehåller mer detaljerad information om byggvarors placering och mängd.

Utfasning av farliga ämnen

Utfasning av farliga ämnen

Förekomsten av farliga ämnen i byggvaror

Utfasning av farliga ämnen innebär att förekomsten av farliga ämnen i byggvaror bedöms.

Det omfattar bland annat kandidatämnen, utfasningsämnen, hormonstörande ämnen och prioriterade riskminskningsämnen samt emissioner i inomhusmiljön.

För Miljöbyggnad Guld krävs att byggvaror i produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96 endast innehåller ämnen från kandidatförteckningen i mindre omfattning. Utfasningsämnen, hormonstörande ämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska också endast förekomma i mindre omfattning. Det ska finnas förvaltningsrutiner för att undvika farliga ämnen. Byggvaror som används inomhus får inte överskrida EU-LCI:s emissionsvärden.

Stommen och grundens klimatpåverkan

Stommen och grundens klimatpåverkan

Redovisning av klimatpåverkan från stommen och grunden.

Stommens och grundens klimatpåverkan beskriver de utsläpp som uppstår vid produktion av byggvaror i byggnadens bärande delar.

Beräkningen utgår från mängden byggvaror och deras klimatpåverkan i CO₂e. Resultatet summeras och fördelas på byggnadens uppvärmda area (Atemp).

En EPD visar klimatpåverkan för en specifik byggvara och används som underlag i beräkningen.
Beräkningen omfattar utsläpp från att material tas fram, transporteras och tillverkas.

Vid projektering tas beräkningar fram och, beroende på betyg, redovisas även transportuppgifter och underlag för byggvaror.

För att uppnå Miljöbyggnad Guld ska klimatpåverkan från byggvaror i stomme och grund beräknas för livscykelfaserna A1–A4. Beräkningen ska i hög grad baseras på produktspecifika miljödata (EPD:er), där minst 70 % av klimatpåverkan utgår från sådana data.
Den totala klimatpåverkan ska hållas på en mycket låg nivå.

Sanering av farliga ämnen

Sanering av farliga ämnen

Kontroll av kemiska ämnen i byggmaterial.

Varför certifiera enligt Miljöbyggnad?

Idag pratar nästan alla om hållbarhet. Men hur vet man egentligen att ett hus lever upp till det? En certifiering enligt Miljöbyggnad blir ett tydligt kvitto. Här räcker det inte att säga att huset är energieffektivt eller har en bra inomhusmiljö – byggnaden granskas och verifieras av en oberoende part.

För den som bygger ett småhus innebär det en extra trygghet i att huset verkligen presterar som det är tänkt. Ett hem där energi, material och inomhusmiljö håller en nivå som är kontrollerad och bekräftad.
Det är, helt enkelt, ett sätt att göra hållbarhet på riktigt.

För oss på XNvillan var det viktigt att få vårt byggsystem bekräftat av en oberoende part. Därför valde vi att arbeta mot Miljöbyggnad 3.1 – ett av marknadens mest heltäckande certifieringssystem.

XNvillan Badrum